Ännu ett äventyr ur Wie Ungha-krönikan
"Erövringen av Chrono-Berrj"
(Ur Vi Är På G… nr 3/00 - nr 4/01) av Mr G - Greger Kungberg)

För länge, länge, sedan i en avlägsen galax låg en liten värld som gick under namnet Tell-Uss. På denna värld fanns ett landområde som i folkmun kallades för Svär-Je. Området bestod av ett antal så kallade provinser. Denna historia handlar om en av dessa provinser, Chrono-Berrj, och om dess dramatiska tillkomst.

I landet Svär-Je fanns en mycket hemlig sekt som mycket få överhuvudtaget visste något om. De som var med kallade sig själva för Wie-Ungha-Ij-Tärr. Denna sekt hade länge fört en ganska tynande tillvaro, men så en dag dök det upp en man i sekten som inte ville att man skulle vara så hemliga längre. Denne man som sedemera skulle bli odödligförklarad för sin erövring av provinsen Chrono-Berrj började sin bana i handelsstaden Weck-Sjoe som låg mitt inne i Chrono-Berrj provinsen. Hans namn var Greh-Gerr!

Vid denna tid styrdes Chrono-Berrj av den onde och hårde Holl-Gerr Phe, som var fruktat i hela Wie Ungha. Till sin hjälp hade han sin förtrogne hantlangare Schte-Fann. Dessa bägge styrde provinsen efter eget godtyckande, men det skulle det snart bli ändring på i och med Greh-Gerrs´ uppdykande i sekten.

Wie Ungha-Lorden Holl-Gerr Phe och hans förtrogne Lord Schte-Fann, som var de hårdaste och mest fruktade i hela Wie Ungha satt nere i provinsen Chrono-Berrj och kände att det snart var dags för dem att dra sig tillbaka. De behövde dock någon som kunde ta över styret. De kallade ihop de hårdaste och mest grymma av sina undersåtar för att ta sig an en lärling.

Vi denna tidpunkt var den nyligen i sekten upptagna Greh-Gerr ute efter nya utmaningar och han såg sin chans att få vara med och styra provinsen. Han visste att han för att lyckas måste vara listig. Han spred ett rykte om att han kom från ett land långt borta och att han hade fördrivits därifrån på grund av sin ondskefullhet och sin grymhet.

När Holl-Gerr Phe och Schte-Fann hörde talas om honom kallade de genast honom till sig för att förhöra sig om  Greh-Gerr kunde vara den rätte att ta över provinsen efter att de själva gett upp andan. Greh-Gerr uppträdde mycket ödmjukt inför sin herrar samtidigt som hela hans person fullkomligt lyste av grymhet och ondska. Hans berättelser från hemlandet, vittnade om hans hårdhet och styrka. De bägge Lorderna var överförtjusta och de tog sig an Greh-Gerr som sin lärling.

Några år gick och Greh-Gerr fick alltmer att säga till om i provinsen Chrono-Berrj. Genom list och ränker lyckades han ganska snart få den högsta Wie Ungha-Lorden, Holl-Gerr Phe, att hysa tvivel om att hans tidigare så trogne Lord Schte-Fann verkligen var lojal mot sin herre och inom inte mer än 2 solvarv såg Greh-Gerr sin stora chans att klättra ytterligare ett pinnhål på vägen mot toppen.

Holl-Gerr Phe hade under en längre tid varit på resa i det det fjärran Simm-Babb-Ve och hade under tiden överlåtit styret till Lord Schte-Fann. Vid sin hemkomst fann han till sin fasa att folket i provinsen nästan verkade lyckliga och att de även tycktes friska och sunda. Han blev djupt orolig och han tänkte att "Vad är det som har hänt? Jag måste genast ta upp saken med Lord Schte-Fann". Greh-Gerr, som genom sina spioner, visste exakt när Wie-Ungha-Lorden skulle anlända, begav sig till Holl-Gerr-Phe innan han hunnit prata med Schte-Fann. Det som Greh-Gerr hade att berätta fick den höge herren att fullkomligt vråla ut sin vrede mot vad Schte-Fann hade gjort under sin frånvaro. Vad Greh-Gerr berättade var detta: "Ers Nådighet, Ers Ärevördiga Höghet, tillåt mig berätta för Er vad som hänt i provinsen under Er frånvaro.

Lord Schte-Fann, som Ers Höghet litat på under så många år, har gjort det värsta en Lord kan göra. Han har öppnat Chro-No-Berrj´s välfyllda sädesmagasin och  han har i hemlighet börjat tömma provinsens kassakistor. Lord Schte-Fann har till och med släppt ut en mängd rövare, mördare, banditer och förrädare ur slottets fängelsehålor. Wie Ungha-Lorden Holl-Gerr Phe skrek ut sin vrede "Han ska döden dö för sina gärningar!" Greh-Gerr log i sitt inre och tänkte att "Allt går som planerat". Det var i själva verket han som var ansvarig för en del av det som hänt och en del som han berättade var heller inte sant. Allt detta ingick ju i den plan han hade för att ta kommandot och herraväldet över Wie Ungha-Provinsen Chro-No-Berrj.

Lord Shte-Fann hade sedan någon tid varit svårt sjuk i en mystisk feber som inte ville släppa greppet om honom och han hade på grund av detta inte kunnat sköta provinsens affärer under Holl-Gerr Phe´s frånvaro. Denna mystiska feber hade han fått efter ett besök hos Torr-Stenn, Greh-Gerr´s förtrogne, kompanjon och tillika "Wie Ungha-trons högste beskyddare i det prästerskap som ytterst också styrdes av Holl-Gerr Phe. Vi detta besök hade Lord Schte-Fann bjudits på den lokala drycken Laesk som hade spetsats med det synnerligen feberframkallande ingrediensen tjippsblomma.

Nåväl, Holl-Gerr Phe begav sig till Slottet och skulle just beordra att Schte-Fann skulle hämtas för avrättning när han fick höra att ett uppror brutit ut i en av Wie Ungha-provinsen Chro-No-Berrjs byar. Byborna hade tröttnat på Wie Ungha-Lorden Holl-Gerr Phe´s styre av landet. Holl-Gerr Phe fick skjuta upp avrättningen av Schte-Fann och bege sig  till byn där upproret startat. Byn vars namn för alltid skulle bli förknippat med kampen för frigörelse från den terror som fått råda under så många år. Byns namn var Rått-Näh. Det var ju så att upproret hade planerats under en lång tid och man hade i hemlighet under lång tid utbildat massor av människor i en mängd av de byar som lydde under Chro-No-Berrj.

Greh-Gerr och hans närmaste man Översteprästen Torr-Stenn hade i raskt takt begett sig  till Rått-Näh för att ta ledningen för de styrkor som en gång för alla skulle störta den despotiske Holl-Gerr Phe. Han trodde ju i sin enfald att den bara var några simpla bybor som vågat opponera sig. Han anade ju aldrig att det var ett välutbildad och stark arme som han stod inför. Holl-Gerr Phe hade därför bara med sig 100 av sina trognaste soldater och livvakt till byn. Dessa 100 var emellertid oerhört vältränade och lojala och det skulle, trots deras numerära underlägsenhet, bli en hård och rå strid och utgången var omöjlig att förutspå.

Mot Holl-Gerr Phe´s 100 man stod över 300 man under Greh-Gerr´s ledning.  Holl-Gerr Phe närmade sig Rott-Näh och hans män tog ställning i en skogsdunge strax väster om byn. Greh-Gerr och hans 300 soldater hade emellertid redan förskansat sig på en höjd  norr om byn. Vid middagstid den ödesdigra dagen stod alltså Wie Ungha Lorden Holl-Gerr Phe´s 100 man starka, välutbildade och oerhört lojala soldater mot Gre-Gerr´s 300 man hastigt utbildade bybor för det avgörande slaget om makten i Chrono-Berrj. Utgången var oerhört oviss och alla visste att den som förlorade idag skulle för lång tid framåt få se sin makt eller sin roll i provinsen utraderas. Gre-Gerr och han närmaste man Torr-Stenn stod i främsta ledet i det förväntade anfallet från Holl-Gerr Phe.

Frihetskämparna hade faktiskt ytterligare ett äss i rockärmen. Förhandlingar hade förts med ledarna för två andra provinser i riket, Gjönkjö-Pingh och Hble-Chinge. Dessa bägge, svaga och utarmade provinser hade börjat inse att inte kunde överleva på egen hand längre, men de hade inte velat förhandla med Wie Ungha Lorden Holl-Gerr Phe utan väntade på att någon med en annan syn på hur landet borde drivas dök upp. De var som sagt inte särskilt starka, men de kunde bli tungan på vågen som skulle få bägaren att rinna över i Greh-Gerrs favör.

Holl-Gerr Phe gav ordern om anfall och han fanatiska krigare vällde fram mot den lilla byn Rått-Näh. Gre-Gerr insåg efter någon timmes drabbning att hans män inte var i närheten av Holl-Gerr´s krigare i skicklighet och framförallt i ren och skär ondska. De högg sig fram igenom de hastigt utbildade bönderna som en varm kniv i smör. Läget började se mycket allvarligt ut. Antalet döda och svårt sårade uppgick när solen gick ner till nästan 150 man på Greh-Gerr´s sida, medan Holl-Gerr Phe bara förlorat uppskattningsvis mellan 30-40 man. Bägge styrkorna drog sig tillbaka för att slicka sina sår och för att omgruppera till nästa morgons strider.

Holl-Gerr Phe kände segerns sötma närma sig. "Ett anfall till och de usla upprorsmakarna är utrotade" tänkte han. Greh-Gerr å andra sidan var mycket bekymrad, men tänkte inte ge upp så lätt. Han tog några av sina närmaste män och smög i skydd av mörkret, sakta fram emot fiendelägret. Detta var något som Holl-Gerr Phe inte räknat med. Under natten lyckades Greh-Gerr och hans män oskadliggöra nästan 25 män. När morgonen kom och Holl Gerr Phe skulle sätta in det avgörande anfallet hade han endast 40 stridsdugliga män kvar och han insåg då att han hade underskattat upprorsmakarna. Det skulle bli hårt och hans 40 män mot Greh-Gerr´s 150 var så jämt som det kunde bli.

Just som Holl-Gerr Phe skulle ge order om anfall hördes plötsligt ett muller av hästhovar mot det hårda marken. Upp över en liten kulle i norr uppenbarade sig ca 50 beridna soldater och från söder hördes samma sak. Ett 20-tal soldater kom även från det hållet. När Greh-Gerr så detta insåg han att hans vänner i Gjökjö-Pingh och Hble-Chinge bestämt sig för att ansluta sig till Chrono-Berrj. Holl-Gerr Phe insåg att hans tid var ute, men han tänkte inte bli tillfångatagen. Han satte sig upp på sin häst, som ansågs vara den snabbaste i riket och satte av i full galopp västerut. "Jag kommer tillbaka" tänkte han. Han hade sedan gammalt vänner i den stora och mäktiga Wie Ungha provinsen Whässt-Rah och han tänkte att med deras hjälp kommer det en dag när han kan återvända i triumf.

Greh-Gerr valdes enhälligt till ny Lord av Chrono-Berrj och Chrono-Berrj tillsammans med de nya landområdena i norr och söder  upplevde en sagolik blomstring och tillväxt under många år framåt.

SLUT!
2001-11-06